Pera museum 06-11-18
Skriven av Sven in : Uncategorized , kommenteraAldrig har jag besökt ett och samma museum så många gånger som Pera. Men allt talar för det. Det är gratis, det är privatägt, det är ytterst välskött och i Taksim, där man ändå hamnar nästan varje gång man vill konsumera kultur eller bra mat i Istanbul.
Dessutom lyckas de attpricka in ytterst intressanta utställningar. Idag gick vi dit för att se de två våningarna med teckningar av Rembrandt och flera av hans lärjungar i Amsterdam som de har sammanställt. Men mot all förväntan blev det inte besökets höjdpunkt.
Istället var det fotoutställningen med fotografier från 1800-talet och sekelskiftet från Bosporens västra kust. Fotografierna var geografiskt ordnade så att de betade av ort för ort från söder mot norr. Just den sträckan jag tar varje gång jag åker från mitt hem uppe i Sariyer ner mot Taksim.
En fantastiskt utställning, åtminstone för någon som är passionerat intresserad av just detta ämne. Som jag. Mest fantastiskt att se var kanske de små fiskbodar byggda på rangliga träställningar ute i Bosporen. De påminde aningen om de märkliga fiskbodar jag för någon månad sen såg längs Donau, i Wien.
Fenerbahçe – laget att hata eller älska 06-11-18
Skriven av Sven in : Uncategorized , 4kommentarerFotboll är otroligt stort här. Naturligtvis.
Och när det gäller vilket lag i den turkiska ligan man håller på klyvs turkarna i huvudsak i två grupper.De som stöder Fenerbahçe och de som inte gör det. Fener är den utan jämförelse rikaste klubben i Turkiet och också ofta den bästa. Det är ett bra sätt att skaffa sig såväl hängivna fans som övertygade motståndare.
Avsky kan vara en starka kreativ motor, tycks det. För det här är faktiskt det absolut roligaste. Under flera månader är Yaramı ye Fener vad vi har skrålat varje gång jag har druckit sprit med mina sambos. Vi upphör aldrig att roas och vi är uppenbarligen inte ensamma. Varje gång jag kollar sökningen jag länkade till ovan finns det nya videor med samma sång. Simpelt och barnsligt. Alltså roligare än allt annat. Den bästa av alla videor på temat är nog denna. Ett måste.
Jag kom att tänka på det här fenomenet i onsdags återigen, när vi ännu en gång fann oss på Barınak för att inmundiga fisk och rakı. Några bord bort från oss satt vårt universitets Beşiktas fanclub och ingjöt mod och fotbollssekterism i varandra. De skrålade den här melodin så högt de kunde under hela kvällen, utan att våga sjunga själva texten. De enda som vågade det var nog vi tre.
Och förresten, Yaramı ye Fener betyder “Ät min kuk Fener”. Känsliga läsare får ursäkta. Men det måste sägas.
28th Eurasia Marathon 06-11-05
Skriven av Sven in : Uncategorized , 6kommentarerNu har jag sprungit över Bosporen.
Och jag kan meddela alla som undrar att det kändes bra. Det kändes bra att en av Bosporens två broar, spårvagnsnätet och viktiga delar av innerstadens vägar avstängda för min skull. Och, ja, jag skulle kunna politiskt motivera varför jag inte tycker att det känns bra, men jag vill verkligen inte vara politisk hela tiden. Det kändes bra.
Loppet startar på den asiatiska sidan någon kilometer före Bosporenbron (också känd som Den första bron). Därefter springer man rakt in i metroområdet och svänger sedan ner mot Gyllene hornet. Strax innan Gyllene hornet svänger vi fega stackare som bara springer 15 kilometer åt vänster för att fortsätta upp till en plats väldigt nära Galatasaray stadion där vår målgång är. De riktiga männen och kvinnorna fortsätter över Gyllene hornet för egna äventyr.
Svensken som jag naturligtvis påträffade i spåret och sedemera sprang och samtalade med i sex, sju kilometer kallade organisationen för charmig. Det sägs att kanske så många som 100 000 personer deltog i de tre klasserna och för att vara en organisation av den storleken stötte jag personligen på lite väl många problem för att jag skall kunna förstå varför loppet som helhet alls fungerade. Men det verkar faktiskt ha fungerat bra i stort. Men det är lite oroväckande när bussen som skall ta oss till startpunkten kör fel och sen fastnar i trafiken varpå föraren står och gormar istället för att göra något. Till slut följer vi någon som hittar, hoppar av bussen och går en dryg kilometer för att komma till start. Det är också lite oroväckande när startplatsen ställs i ordning en halvtimme innan start och när all organisation tycks bestå av män som står stilla och skriker för full hals med förhoppning om att någon funktionär gör som de vill.
Men när loppet väl började fungerade allt väl, även om det hade varit fint med kilometermarkeringar. Det viktigaste av allt var att jag verkligen uppskattade banans sträckning. Även om det var fördömt kallt på bron så älskade jag att springa där och att sedan få löpa vidare ner mot Gyllene hornet från det moderna centrumet ner genom 1800-talscentrumet Taksim var nästan lika bra. Aldrig någonsin har jag varit så sugen på att springa ett helt marathon, om inte annat för att få fortsätta från Taksim ner till den gamla stan, som var stadens centrum i tvåtusen år fram till 1800-talet.
Och löpningen gick med råge bättre än väntat. Jag har sprungit femton kilometer en hel del snabbare än 77 minuter, men det var några år sedan nu. Och det viktigaste var att jag slog Onur. Jag hade slagit vad om att slå honom med tre minuter. Det blev åtta. Och jag blev inte ens trött.
Kanske en mara nästa år?
Öppning för ändring 06-11-05
Skriven av Sven in : Uncategorized , 1 kommentar hittillsTurkiets ‘moderat’ islamistiske statsminister Tayyip Erdoğan öppnar nu för en reformering av den ökända paragraf 301, som förbjuder smädande av ‘turkiskhet’. Jag har inte så god koll på turkisk politik som jag önskar att jag hade, men för är det verkligen förvånande att det kommer nu. Efter allt rabalder om förnekelseförbudet i Frankrike trodde jag att det skulle vara en alltför stor inhemsk prestigeförlust för AKP att ta ett sådant steg.
Kanske har Frankrikes klammeri med sunt förnuft fått AKP att testa om de kan – i denna fråga – hoppa bock över Frankrike i fråga om goodwill.
HAX: Min moraliska barometer 06-11-05
Skriven av Sven in : Uncategorized , 1 kommentar hittillsOm dödsdomen mot Saddam Hussein Säger Henrik Alexandersson
Dessutom har jag svårt att acceptera att man dödar någon annan människa, vem det vara må, annat än i självförsvar.
Mycket svårare än så är det inte.